lär den amerikanska skådespelerskan Bette Davis ha sagt. Så sant som det är sagt.
Sista dansen på Stockholms Stadsteater handlar om livet på ett ålderdomshem/långvården. Jag såg den igår. Carin Mannheimer har skrivit och Meta Velander, Meg Westergren, Yvonne Lombard m fl medverkar. De staplar mest runt på scenen med sina rollatorer allmänt disorienterade och blöja i byxorna. Är det tänkt att det ska vara roligt? Det är det inte. Vet inte om det beror att jag inte längre är varken 30 eller 40 år och att jag inte har börjat förlika mig med vad som komma skall. Men, faktiskt, skrattet fastnade inte i halsen. Det var bara långtråkigt.
Åldrande och demens handlar även sista novellen i Alice Munros Kärlek, vänskap, hat. Den heter Björnen sover och handlar om ett gammalt par. Han blir tvungen att lämna henne på en institution på grund av hennes demens. Något oväntat händer som ställer kärlekens villkor i fokus. Mästerligt! Läs den!
Vill ni ha tips? Ian McEwan gästar Kulturhusets författarscen imorgon. Gå dit! Jag är bortrest så jag missar det. Jag gillar hans böcker skarpt. OBS! Gå inte till Akademibokhandeln idag där han signerar sin nya bok. Jag ska dit och vill inte köa, tack!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar